I stormens öga
Stormen som jag förberett mig på i veckor, var över på mindre än fem minuter. När stormen tystnat så förstog jag inte ens då att det var förbi. En mjuk vind smekte kinden för en sekund, sedan så kunde jag pusta ut. Oron över stormen var över, alla känslor och sömnlösa nätter var över. Hela huvudet kändess tungt, och hela alltet kändess en aning overkligt. Jag känner mig lycklig, som ibland oroar mig för mycket. För när väl resultatet kommer kanske det är mindre än vad man trott, som i detta fallet var så.
Och för den lilla tysta stunden kan hjärtat pusta ut
Hejdå bloggen
Hejdå bloggen
