Kärleken är tom
Tur i kärlek vet jag att jag aldrig haft, och förväntar la ingen tur i det heller. Men det känns så udda att man endå lyckas få fullträff på sådanna som inte funkar för mig, jo visst vissa av dom är okej människor men det är så mycket i mitt pussel som ska funka. Personen i fråga får inte vara alergisk emot katter bara ett exempel, dessutom är atthration är viktigt för mig att man är atthraherad av personen i frågan.
Klart man önskar sig den bästa, den eviga illisionen av livet det har vi alla. Kanske inte bra och vara kräsen men samtidigt, den jag väljer är den jag ska leva med livet ut(enligt mig). Vad som händer efter detta val är helt upp till ödet. Men om jag är inte är kräsen vad händer då?, då lyckass man kanske få en kopia av mitt ex. Jag strävar inte efter perfektion hoss killar, men endå vill jag ha en som uppfyller lite krav. Det är så svårt när man vet själv att man inte är en tia, men om jag inte få vara lite kräsen så är jag hellre singel hela livet ut. För att välja första bästa är inte okej, och kräsenheten kanske är just det jag behöver denna gången. Kanske dags och tänkte lite mer på mig i valet jag gör, för den jag väljer ska jag vakna upp med varje dag, den ska jag leva med och dela en stor del av allt det hela med. Jag har ju lite skuldkänslor för att man är kräsen, men samtidigt så säger en annan del bra gjort. Det kanske är på tiden att jag går ut och letar efter min prince charming, men samtidigt så blir jag nog fast under det underbara ek trädet ett tag till. För vem kan motstå en svag bris en varm dag, eller solens sken igenom löven på trädet. Vem kan önska sig annat än stanna tiden för en sekund, och få tid och reflektera över alla val. Men mest av allt vem kan önska mer än att ha rätten att välja det som känns bäst för mig.
Så jag blir kvar här ett tag till, och om jag har riktigt tur så kanske prince charming sitter fast i detta trädet. En vacker dag kanske han bara rkar trilla ner, även om jag tvekar själv på den drömmen så har jag gott om tid att fortsätta drömma en stund till. Så du där ute, möt mig under denna eken och låt oss upptäcka det som finns. Låt det lilla av livet upptäcka oss, låt även de högre makterna se vad som ska göras. Så när alla måsten inte finns längre, låt oss då vila under eken och för en gång skull känna oss nöjda med allt och ingenting.
