tearsofblue.blogg.se

Mitt liv är inte enkelt, det är ingens egentligen. Min blogg handlar om mitt liv, vad som hände, vart det fört mig idag, vad jag vill gå nu. Allt som jag lever med varje dag, mina oroliga tankar. Ja det mesta som en sådan som jag kanske egentligen borde släppa.

Tro icke

Publicerad 2012-12-31 22:45:16 i Allmänt

De flesta måste tro att jag är riktigt deprimerad, men det är jag inte om jag ska vara ärlig. Låt mig formulera mig lite bättre, så kanske ni förstår varför jag skriver så sorgsna saker.
 
Att skriva av mig om de saker som gör mig ledsen, är ett sätt att få mig lycklig och ge mig kraft att le genom dagarna. Att skriva om drömmar som kanske aldrig händer, ger mig glädje åt de saker som faktiskt kommer eller kan hända. Det get mig styrka att tänka frammåt, från allt grått och svart. Även om jag skriver för mörka saker ibland, så är det gott för själen. Även om min vresighet kan ta över, beror det mer på sömn än humöret.
 
Ensamheten är ju något vi alla utstår med, jag är ju speciellt inte något undantag. Många av oss kämpar för att orka gå vidare, även om vägen tagit slut och är sedan länge försvunnen. Vad vill du med livet? jag vet inte och kommer nog aldrig veta heller. Kanske är det en del av ADHDn att aldrig veta, kanske det är en del av mig att inte orka ta reda på det. En dag tar jag reda på det, med den kraften jag har samlat då.
Men för nu ligger det lågt, och fortsätter i denna fruktansvärda bergodalbana.
Visst inlägget skulle ju vara possetivt tänkande, men antar att hjärnan tog över och bergodalbanan körde igång igen. Visst några tårar skymtar jag inte än, men endå gråter jag tårar varmare än eld i mitt hjärta. Tänka sig nästa år är det 2 år sedan incidenten, visst jag borde släppa det men det tog på mig så hårt. Min första pojkvän någonsin, och sedan snoddes han eller så snodde han henne ifrån mig. I villket fall så försvann de både i en smäll, och jag låg ner på marken igen. Det värsta för mig just nu är att jag har ingen plan alls, jag hade inte ens en plan att jag skulle överleva så här länge. Endå fylls mina lungor med tjock rök, mitt sinne tömms på energi och de två sitter fast i dess vägger. Jag kippar efter andan, jag försöker fylla mitt sinne med nya minnen. Men de kommer föralltid eka i mitt huvud, och föralltid vara skuggor av de förflutna. Jag vet jag borde släppa det, men varför är det så svårt?. Hjärtat försöker glömma det, minnet försöker fötränga det. Men det minsta fragment av en sak, och jag minns dom igen som på ljusa dagen. Mitt huvud dunkas ner i golvet, där ligger jag igen i smutsen kravlar åt alla håll för att komma upp. Med ett leende och med darriga ben tar jag mig upp, ni hade mig nästan där igen. Sen skrattar jag rakt ut i luften precis som de vore där, allting mörknar och jag är ensam igen. Mörkret omger hjärtat, och sakta hela min kropp. Sluta flyta i mitt blod, sluta stå i mina tankar.
SLUTA FÖRSTÖRA MITT LIV
 
Hejdå bloggen och gott nytt år
Kommentarer (0)

Hela världen

Publicerad 2012-12-31 01:00:16 i Allmänt

Helva världen är uppväxt på makt, makt och pengar är det viktigaste här i livet för de flesta. Världen mättas inte av all makt, men fortsätter endå slåss om den. Makt finns så mycket av i världen, och dumdristiga folk som söker den. Folk söker makt för att de inte har makten till sina liv, eller så söker de makt för att känna sig fullbordade. Jag söker bara tyglar till mina känslor, och en gnutt makt över mina handlingar. Iförtjej händer det så händer det, det är mycket i dagens läge vi är helt totalt maktlösa i. Till exempel när vi dör, eller när en annan dör. Kompisar som försvinner ur ens liv, eller ett nytt läge som man kanske behöver. Mycket maktlöshet i världen i dagens läge, folk som tar andras pengar, folk som slåss om mat och personer som lever på gatan för att en person säger att du inte kan ta hand om dig själv. Samhället vänds upp och ner, personer blir förvirrade och rädda. Tryggheten försvinner, och folk som knappt kan ta hand om sig själva tvingas ut i arbete. Visst det kunda alltid vara värre, men jag sitter endå och nästan fäller en tår för de miljoner människor som e hemlösa. Flera stycken av dom bor i sverige, men men vad kan man göra. Inget skulle kunna ändra Fredrik Reinfeldts syn på saker, eller moderaterna över huvudtaget. Cancer sjuk och överlevde här har du ett jobb, handikappad och svårigheter äsh då antingen jobbar du ihjäl dig eller så klarar du dig.
 
Mycket är redan upp och ner med mig, och nu ska hela sverige och världen bli det. Gör ont i magen av all förvirring, blir trött bara jag tänker på allt som kan hända. Jag är ju redan lite sliten från förr, men det är bara som rispor på kroppen. Men den största rispan sitter strax ovanför bröstet, och den är djupare än de andra risporna. Den tog nästan livet av mig, men det känns lite bättre nu när det läkt.
Masken är min styrka, masken är mitt hopp. Den gömmer mina känslor, döljer allt som är grått. Den ger mig styrka, den ger mig hopp, även fast natten blir gråare än grått. En vision av ett sunt liv, en droppe av hopp. En omåttlig törst, efter något gott. Livet svänger, livet förvränger. Livet förvränger visionen av en sund drömmliknande man.
 
Hejdå bloggen
Kommentarer (0)

Jag vill

Publicerad 2012-12-30 20:09:00 i Allmänt

Jag skulle vilja leva ostört, kunna gå orörd. Andas med friska och starka tag, slippa och lida var dag. Envisa tankar som gnager på mig, önskar att jag hade dig. Innanför ögonlocken sitter du, tittar på mig och stjäl min uppmärksamhet som en tjuv. Du driver in i mitt sinne, klistrar dig fast bland mina minnen. Låt mig få flyga igen, och kanske äntligen hitta hem. En ensam sång hörs från mitt hjärta, men den är nästan bara fylld med smärta. Snälla släpp mig för idag, så jag kanske kan få vara oberörd för en dag.
 Den största delen av ditt liv är prövningen, det andra i ditt liv blir bedövningen. 
Det värsta du kan söka är tiden, för snart är den redan förbi dig.
Det du ska försöka är att vara stark, även om hela du är ett vrak.
Du ska söka efter kärleken, men den förstörs ofta utav verkligheten.
 
Söker frid i ditt hjärta, men massa minnen fortsätter o bringa denna smärta.
Tysta viskningar i natten, höga rop i det mörka vattnet.

Omgiven av ett svart hav, ett ställe man aldrig bör ta ett bad.
Vilsen bland vågorna i år, kanske jag äntligen får komma ur det nästa år.
 
Tysta ord, höga rop. Allt som sker, kan inte hjälpas genom att be.
 

Hejdå bloggen
 
Kommentarer (0)

Saknad av sitt gammla liv

Publicerad 2012-12-29 23:34:36 i Allmänt

Det är svårt att ta vissa steg i livet, till exempel att ta studenten och börja jobba. Vissa steg jobbigare än andra, så som att bli vuxen är ochså ett stort steg som nyss ha påbörjat för mig som 20 åring. Det jobbigaste steget är väl när man inser att all studie är slut, och du skickas ut till jobb och andra möjligheter. Jag gillar och tänka tillbaka mycket på min gymnasietid, det var en av de bästa jag någonsin haft. Även om incidenten med min fd och min fd bästis är svår, tänker jag ofta tillbaka på den och försöker och le så gott jag kan. Visst tar det emot att le när man vet att minnena förblir just det minnen, men allt har ett slut och en ny början någon annanstans. Det är jobbigt att mista den man nästan litade mest på, eftersom det endå tar så mycket ifrån en.
Jag brukar ofta tänka att allt här i världen har två sidor, eller åtminstånde två universum. Så om till exempel någon är på väg att välta något i detta universum, så finns det en allternativ värld där det faktiskt hände. Jag brukar ofta tänka på vad som i så fall hänt mellan de som försvann och mig, det kommer jag nog grubbla på i all evighet. Men det har ju allt med livet och göra, vi föddes för att grubbla på svåra saker. Livet kanske tar en annan vändning nästa år, vem vet vad som händer då. Ja ni folket, nu är det slut  skrivet för ikväll.
Natti Bloggen
Kommentarer (0)

Dansande snöflingor Ett skrik av tystnad

Publicerad 2012-12-23 02:08:18 i Allmänt

Misstag är väldigt enkla saker att göra, dom finns i alla former och storlekar. Vissa av dom lär vi oss av, vissa av dom förstör oss helt. Jag lärde mig mycket av mitt största misstag, och är endå glad att det hände.
 
Sakta sakta utanför fönstret seglar de vita flingorna av snö ner till marken, dom kan hamna på något och smälta eller landa på marken för att bli något större än vad de själva kan åstakomma. Osynliga spår i snön av något, sakta tonas den bort av ny snö. Den finns där föralltid, men syns inte lika bra som när den gjordes. Ungefär så funkar vissa människor, när det är färskt syns det men några dagar eller veckor täcks det över. Svek är nog de svåraste att täcka över, för det går djupare än vanliga spår. Allt känns bara som en drömm, jag hade aldrig någon jag kallade för "Älskade". Bara ett dåligt skämt, en drömm som jag inte borde minnas så här bra. Sakta dyker det upp flera partier av drömmen, sådanna saker som gör att jag minns hela bilden. Det övertäckta spåret bränner till, men jag håller masken för att inte nära och kära ska veta det. Jag försöker att inte säga något olämpligt när du berättar om din älskade, förlåt om jag gav dig ett kallt leende men det är då det bränner som mest. Sakta så slutar det bränna, och allt återgår till att vara en dålig drömm jag hade en gång.
Att hålla masken av lycka på i alla lägen är en mycket viktig sak, mest för att inte tynga ner dom runt omkring dig. Det kanske inte är lätt men i slutändan är det oftast värt det, även om jag har svårt att hålla masken på i alla lägen gör jag det så gott jag kan.
 
Svårt att vara drömmare, svårt att vara önskare. Svårt att ha en vild fantasi, som gör det svårare att nå målet. I mina vildaste drömmar finns du, men jag vet att det aldrig blir vi endå. Att nå dig är omöjligt, och att försöka tala går inte det heller. Antar att jag är lika blyg som i verkligheten, jag står bara och stirrar på dig och hoppas att du säger något. Du ser inte på mig, du hör inte mina tysta skrik. Varför måste jag vara så blyg? kan jag inte bara ta mod och säga nåt. Det är försent nu du är redan långt ifrån mig, du tittar inte ens på mig längre. Sakta tynar hela min värld bort, och jag är ensam i snön igen. Drömmar är smärtsamma, speciellt dom man gillar.
Plötsligt hörs mina tysta önskningar i nattens sken, men bara jag hör dom ingen annan. Tomt, Mörkt, Ensamt, är bara få av de orden som beskriver hur jag känner. Lärdom gör ont, väntan gör ondare men ondast är nog masken som för alltid finns där påklistrad i ur o skur.



Hejdå bloggen
Kommentarer (0)

Några ord innan natten sveper iväg med mig

Publicerad 2012-12-21 02:24:11 i Allmänt

Det är tyst runt om i huset, ett dimmigt ljus på bordet är allt som lyser. Känns tomt inuti av någon anledning, men vad det är existerar fortfarande bortom min befattning. Alla tankar faller tillbaka på samma plats, precis som natten innan är skuggan tillbaka. Jag sitter tyst och önskar att du bara försvann, men lik som alla andra nätter sitter du endå vid sängkanten och väntar på mig. Du sitter tyst och orörlig på sängkanten, vad vill du mig?! förstår du inte att jag inte vill ha dig i mitt liv. Ett leende på osynliga läppar sprider sig, di vet att jag inte vill ha dig här men kommer förbi då och då för att se till att jag minns dig. Tysta tårar rinner ner för kinderna, jag skriker högt men inte ett ljud kommer ut. Varför kan du inte lämna mig ifred!? inget svar hörs och inga ord blir sagda.
Trotts att dina besök bringar mig mycket smärta, så får du mig endå på för många sätt mig hoppfull. Även om jag minns så väl att du bara är en skugga av det jag aldrig kan få, så känns det som att du endå sveper mig högt över marken och ända upp till månen för att visa mig möjligheterna. Sakta tonar nattens mörka färger in, och skuggan som satt på sängen försvinner. En öm kyss mot min kind, och en tyst viskande röst som säger farväl får räcka för natten. Sakta sveper saknaden in i mitt rum,  även om du ger mig tusen nålar är det till och med bättre än ensamheten.
 
Tyst tassar drömmarna in genom fönstret, bringar nya fantastiska platser och världar. I de flesta av världarna så finns du där, men som vanligt bara en skugga i bakgrunden. Sakta faller jag in i sömnen, och ennu en gång hoppas jag att vi träffas dansande under en stor skinande måne. 
 
Hejdå bloggen

Kommentarer (0)

Sena nätter och svårflörtade drömmar

Publicerad 2012-12-20 01:45:06 i Kärlek

Sitter i ett hus fyllt med värme och kärlek, med tysta små tassanden runt om i huset. Utanför fönstret ligger snön djupare än vanligt, och endå har det inte slagit mig att julen bara ligger 4 dagar bort. Istället sitter jag och grubblar på saker som jag borde släppa, saker som inte hör till julen alls. En tyst tanke ligger och gnaggar mig i bakhuvudet, när blir de svårtflörtade drömmarna sanna. En bättre fråga skulle vara om de blir sanna, min vilda fantasi skenar ständigt iväg på nya äventyr. Nya platser, ensamma stunder, mystiska möten med den rätta. Så satt man fast igen, fast i detta ständigt dagdrömmande tillstånd. En djup suck ekar i mitt huvud, om det endå vore så bra. Jag återuptar fattningen till en viss nivå, och sakta så ler jag lite åt mina löjliga och för fantasi fulla drömmar. Det händer bara i sagor, det kommer nog aldrig hända mig.
Endå så fortsätter mjuka drömmar flyta förbi, en dag kanske man får känna den varme känslan av kärlek igen. De senaste gångerna har det bara varit en kall klump av is, som sakta runnit ner igenom kroppen. Jag intalar mig själv ofta att jag kommer klara mig igenom det här, det kommer jag säkert göra ochså. Men ingen sa till mig att det skulle vara så här svårt, antar att ingen egentligen kan förutse det. Det är väl min nackdel med att vara lite av den romantikern jag är, det ständigt dagdrömmande tillstånd jag kan ha ibland. Försöker komma tillbaka till verkligheten då och då, men känns inte som jag kommer tillbaka helt.
 
Svårt att måla upp flera tavlor över senarion som aldrig kommer hända, ännu svårare och ta sig ur dom. Man ligger sena nätter fast i det dagdrömmande tillståndet, tills natten sakta sveper med mig i en dans. Jag dansar tyst i mina drömmar tills dagen kommer, även om jag är skärp så dansar jag endå tyst och deskret under dagen. Mitt vakna tillstånd blir plötsligt så tröttsamt, jag vill fly iväg till tankarna, till en annan del och ett annat universum. Mina tankar dansar iväg igen, mitt hjärta börjar sakta slå snabbare. Jag kan vara enda del av mina dagdrömmar, och kan varenda ord. Slutar sakta att dansa när jag inser att jag redan varit där, när jag inser att jag aldrig kommer vara där.
En person i mask pryder mitt huvud, en skugga härjar i mitt hjärta. Varje vaken sekund så påminner du mig att du finns där, varje sovande sekund så drar du ennu en tråd från mitt hjärta till dig. Tysta viskningar i natten, höga skrik i mina tankar. Kommer jag få träffa dig i månens ljus igen? eller har du redan bestämt dig för att gå. En öm kyss på min kind, en ohörbar kärleksförklaring från mitt hjärta. Varför försvinner du från mig när morgonen gryr, varför dansar du ständigt i bakhuvudet när solen står högt. Jag vill ständigt återvända till dig, trotts att jag så många gånger har förbjudit mig själv till det. Mina tankar rasar emot mitt hjärta, jag ligger i en ständig fajt med mig själv. Vem vinner jag eller mig själv, vem kammar hem segern om hur jag ska bete mig. Plötsligt tystnar allting, och jag sitter helt själv igen. Tankarna blir helt blanka, och hjärtat bultar tyst i bröstet på mig. Jag ser mig förvirrat omkring, när allt blivit tyst gör det bara ont.
 
Varför denna smärta när jag är smart nog att veta att det kommer någon tillslut, varför denna ensamhet när jag vet att jag inte väntar förgäves. Varför dessa tysta tårar, när jag vet att de inte tjänar något till?
 
Hejdå bloggen
 
Kommentarer (0)

Livet är viktigare än saker

Publicerad 2012-12-16 13:49:25 i Allmänt

I förrigår gick mitt wii sönder, visst det är alltid lite tragiskt men inte helt förstörande. Vissa tar saker viktigare än livet själv, villket är lite för överdrivet ibland. Man kan vara ledsen för det, men det behöver inte förstöra en hel dag för det. Jag menar det finns så många saker som är värre än ett söndrigt spel, så som brustet hjärta eller begravningar. Människor är viktigare tycker jag, speciellt de vi håller kärt. Jag menar ett spel är lite smärtsamt, men spel och konsoler går alltid att laga eller köpa nytt. Medans vi människor bara finns till en viss tid här på jorden. Så ett brustet hjärta kan facktist inte mäta sig med ett söndrigt wii. Men det går nog bra, kommer laga wiit på ett eller annat sätt.
 
Men nog om brustna hjärtan, och söndriga wii konsoler. Om bara 1 dag så åker jag upp, längtar så mycket tills dess. Hoppas verkligen inte det blir inställt, då kommer jag sörja stort. Jag menar jag vill återse min älskade nisse och sessan såklart <3. Sedan mamma och thomas x3, dom två är ju ochså saknade. Sen ska man åka till dalarna ochså (WOHO!) Ska bli as kul :3. Blir ett väldigt kort inlägg e lite slö :3 ska packa snart så.

Hejdå bloggen

Kommentarer (0)

Lite tankar

Publicerad 2012-12-13 23:29:00 i Allmänt

Det är svårt ibland att tro att så små saker kan göra en så lycklig, fick ett julkort ifrån mamma ner till mig. Bara tanken att jag åker nu på tisdag gör mig överlycklig, träffa henne, katterna, pappa och company och resten där uppe. Jag menar att vara i ensamheten här nere känns så starkt efter ett tag, visst lite mänsklig kontakt blir det med telefonsamtal och sina små arbetspass på jobbet. Men familjekontakt har det varit ont om, förutom samtal då alltså. Saknar Nisse min lilla ögonsten <3, kom ihåg känslan kl 4 på morgonen när mamma skrev att han inte hade varit borta alls. Jag längtar efter att umgås dagligen med någon <3, ska bli kul och åka upp om inte sj får för sig och ställa in.
 
Ska ha över lite kompisar imorgon på en Anime kväll <3, ska bli fruktansvärt kul. Mathias som ska se The hobbit på lördagen var jag lite osäker på om han skulle komma. Men medans vi pratade idag så sa han att han kommer, av många anledningar gör det mig glad. Man får alltid sina bästa skratt med honom, en sådan vän som varar livet ut x3. Vi pratade även om lite cosplay, ska kanske Cosplaya som Toby från Akatsuki på nästa scifimässa. Allt jag behöver kolla är om dom har Toby hår, borde dom ha dom hade ju för fanken Deidara hår ju >.<. Ialafall ska jag försöka skaffa det snart vill gärna cosplaya som toby, hade varit min första cosplay och det hade varit både udda och roligt. Då hade jag tvingat Cissi och vara Deidara >w< hade varit skitkul. Stå på tåget med sin toby mask och klädsel o blandat lite saft i den lilla glasburken jag har som liknar dom ifrån Zelda. Ush och fy nu bubblar glädjen över xD.
Detta är Toby för er som inte visste det, så han ska jag skaffa kappa (ska ta mina egna sandaler) undersöka lite bättre vad han har för accesoarer och klä mig som honom. Den sidan som jag kollade på verkade vara populär ialafall, folk verkade vara nöjda med saker och ting och alla verkade få vad de ville ha. Nä nu ska jag kolla lite mer så Bye bye bloggen kanske skriver den här veckans slut, eller efter tisdagen <3.
Hejdå bloggen

Kommentarer (0)

Ensamhet

Publicerad 2012-12-11 23:18:00 i Allmänt

Ensamhet är en svår sak för alla, vissa hanterar det bättre än andra. Jag själv hanterar det hyfsat bra, även om nätterna är för långa och för tysta ibland. Just nu sitter jag bara och väntar på att åka härifrån, från de tomma rummet, från allt ensamt och framförallt från de tysta mörktret.Saknar de små tassandena utanför dörren en tidig morgon, eller surr ifrån mammas dator en sen kväll. Lägenheten är väll bara för tom helt enkelt, och förblir detta till nästa år. Försöker alltid att bortse från mina ensamma tankar när jag är själv, mest för att jag inte ska gå sönder. En liten spricka kan göra fruktansvärt ont ibland, men nu för tiden så händer det inte ofta. Jag tror som människa känner man sig nog ofta ensam, ialafall oftare än vad man känner sig del av någonting. Jag menar till ex att stå ute på stan bland 10000 människor, men inte en enda bryr sig om varför du står där. Så är min defenation av ensamhet ialafall, men det kan ochså vara som här i en mörk tom lägenhet ochså. Svårast är väll att man inte har någon ork heller för att göra något speciellt, inte med kompisarna eller med bekanta. Man känner sig lat, trött och hänging ganska konstant. Antar att ha så mycket ljud runt omkring sig i så många år sätter sina spår.
Jag borde väll vara tyst nu, jag har inte det så svårt i mitt liv. Jag borde inte gnälla på de tysta knäppandena i min lägenhet, och det ensamma mörkret. Men hur jag än försöker komma förbi denna känsla av tysthet och orklöshet så står jag stilla. Livet flyter vidare med mig i bakgrunden, jag är som en robot som väntar på ett riktigt liv. Jag går till mitt jobb, jag kommer hem och sover en stund. Sitter vid datorn till runt 6 på kvällen, sen dushar jag en snabbis innan jag sitter här igen. En evig väntan som aldrig tar slut, en evig längtan som aldrig hittar rätt. Hopp fylls ständigt i mina lungor, det är det som håller ögonen torra och hjärtat bankande. Snart så kommer julkänsklan vara så hög att värme fyller hjärtat, och lungorna fylls med nya tag av förväntan. Visst mitt liv är lite ensamt ibland, men jag har stått ut med det ett bra tag nu. Så jag kanske överlever på den lilla magin i mina sinnen som finns kvar.
Hejdå bloggen
Kommentarer (0)

vad vänskap är för mig

Publicerad 2012-12-07 22:26:00 i Allmänt

Vänner är människor i mitt liv som jag ofta söker mig till i olika sitvationer. Det kan vara när jag bara vill fly verkligheten ett slag, eller när jag behöver en stor kram. Råd som kanske är bortom mitt synfält, eller helt enkelt någon och umgås med. Jag värdesätter mina vänner mycket högt, detta beror på att jag aldrig var speciellt populär som barn. Det fick mig och värdesätta det jag har, och hadde just då. Det gör jag mycket fortfarande, det är därför man tar det extra hårt när någon försvinner. Vissa måste nödvändigtvis försvinna, kanske i framtiden kommer jag tänka tillbaka på stunderna och le. Smärtan att tänka på de som kasnke man kommer tappa kontakten helt med är jobbig, känns som man glider isär och sen bara försvinner i en dimma. Jag brukar tolka mitt hjärta som en tronsal, full med stolar för var och en i mitt liv. De som har en mycket hög tron finns mycket i mitt liv eller betyder mycket, de som är lite lägre är någon jag kanske är osäker om eller precis lärt känna. Det finns saker som höjer och sänker stolarna för varje dag, saknad, ord som kanske satte sig på fel ställe. Men även mycket kan höja en tron uppåt, så som stöd ,en komentar nånstans eller ett sms. Det finns även troner i mitt hjärta som slitils i bitar totalt, med hjälp av de bitarna jag en gång hade en hel tron med bygger jag nya. Alla som jag någonsin träffat blir en del av mig, vissa starkare än andra bara. Vissa troner är lite söndriga pga gräl och gammla saker som sitter djupt, men inget kan lösa det om inte lite klister på det hela och en stor sked kärlek.
Vänner är unika på flera sätt speciellt dom som är dig närmast, dom kan gå dig på nerverna, dom kan få dig att bli arg som ett bi men i slutändan är det endå dom man alltid kommer tillbaka till. En bästa vän funkar på samma sätt, bara man gångrar nerverna och allt annat. Minst sagt en komplicerad men endå mycket kärleksfull relation, för dom e det viktigaste man har . Så innan du bestämmer dig för att göra din kompis/bästis nr 2 på listan, tänk om och behandla dom respectfullt. För vem vet i slutet kanske det bara finns dom kvar
Hejdå bloggen :3
 
Kommentarer (0)

Sinnernas fulla bruk

Publicerad 2012-12-03 17:46:56 i Allmänt

Jag trodde att jag skulle må bra idag, nu när årets första snö landat på marken. Jag trodde den isande kylan skulle friska upp sinnet, och snöflingorna som föll skulle få mig le. Men jag vet inte längre hur jag känner, jag blir upprörd för det minsta nu mera. Jag blev upprörd för att en kompis inte ville att jag skulle berätta slutet av boken, förstår henne men samtidigt så sårade det mig djupt. Varför? jag vet inte jag borde vara vid sinnernas fulla bruk idag, jag borde vara lycklig men vad är det då som gör mig så ledsen. Är det för att det är dig jag tänker på när jag vill berätta någonting, och när du avisar mig utan ett snälla blir det så hårt mot mitt trasiga hjärta. Jag vet inte ärligtalat var som gör mig så dum i huvudet, antar att det är smärtan som sitter i. Ännu en gång så har mitt trasiga hjärta nästan förstört det för mig, det känns väll jobbigt att veta att du har någonstans att gå när ingen av dina vänner är hemma. Gör så ont på så många ställen samtidigt, när en vän säger nej till en sådan sak man helst vill berätta för den. Jag vet att jag övereagerar helt klart, hatar mig själv för det. Men smärtan jag känner gör extra ont nu, vet dock aldrig varför. Sitter i tårrar för att jag inte får berätta om en bok, villket skämt egentligen. Kanske är jag för trött på hela den här vara ensam i världen prylen, stå där bland tusentals par mitt i allt och inte ha en suck i världen.
Känns så ensamt i sovrummet, känns så ensamt i världen just nu. Önskade jag kunde bättra mig, men detta säger jag med bittre känslor som fortfarande kryper under mitt skinn. Alla säger att kärleken kommer, men väntar är som vanligt för lång för mig. Känns jobbigt och höra alla orden igen, höra allt som man egentligen skulle ha föträngt med det andra. Ibland önskar man att alla bara lämnade en ensam för alltid, eller för en stund vem vet. Det känns som det bästa ibland för då hade sluppit och le med de bittra känslorna jag har, då kanske jag sluppit och vara så elak mot alla jag känner. Förlåt för all svartsjuka över kärlek jag en gång hade, förlåt för den smärtan jag överför till er. Förlåt för att mitt hjärta knuffar bort er vid vissa tillfällen, förlåt för att jag inte orkar kämpa för att le.
 
 Hejdå bloggen
Kommentarer (3)

Förvridna känslor och en anan episod av mitt liv

Publicerad 2012-12-02 21:40:20 i Allmänt

Mitt rum är full av minnen, inte bara innan ni som svek mig fanns. Utan även en massa andra minnen som är bra, och som inte skadar mig. Som  alla de gångerna mina vänner sovit över, eller som alla de gångerna jag spelat tv spel. Men väggarna luktar unket av ensamheten, desperationen som en gång funnits här kväver mig ibland om nätterna. Golvet är som ett hav fullt med salta tårar, tårar som varit av förvridna känslor eller bara av hat. I taket brukade stora starka stjärnor lysa klart om nätterna, men nu är det bara tomt. Fönstrerna i mitt rum spottar ut kyla, mycket av den kyla som jag känt ifrån många olika människor genom åren. Men vid bra tillfällen håller väggarna värmen som getts till mig genom åren. Golvet som symboliserar tusentals fotavtryck, och vissa som än finns kvar idag. Taket som en gång var en drömm att titta på, och då och då kan man se stjärnorna titta fram.
 
Om de klaraste nätterna somnar jag utan problem, och drömmer ännu en gång om du som inte finns i mitt liv än.
Ögon som bara tittar på mig
Leende som gör min natt ljus som dagen
Värme som ingen annan haft emot mig
men framförallt ett hjärta som behåller mig.
 
Om jag någonsin hittar dig är svårt att säga, speciellt när du gömmer dig. Men en dag kanske det sker, vem vet då kanske jag äntligen börjar se livet från en annan vinkel igen.
Hejdå bloggen

Kommentarer (0)

Dejtande

Publicerad 2012-12-01 14:29:32 i Allmänt

Fick reda på idag att två av mina kompisar ska dejta varandra, låter kul och är glad för dom. Försöker ialafall mitt yttersta för att vara det, inte för att jag inte vill det. det känns bara som alla runt omkring mig får den kärlek dom behöver, men min tar bara som fruktansvärd tid. Kanske jag övereagerar igen, eller kanske det är mina gammla känslor som spökar jag vet inte. Men en sak har alltid funnits där och det är ensamheten, jag vet att det kommer en dag men det tar för långt tid. Jag känner mig så liten på något sätt, alla andra har hittat sina vägar alla andra har det bra. Men jag sitter ensam i soffan och saknar någon, önska jag visste vem. Det är svårt att förklara dessa känslor, jag skulle aldrig säga dom rakt ut men det blir så varje gång någon ska på dejt eller till sin pojkvän. Jag känner mig bara så lätt sårad, jag vill inte vara det men blir det ändå. Det är svårt att känna såhär när jag egentligen borde vara lycklig för deras skull, jag vill inte sitta och gråta så fort jag hör att någon är lycklig med en partner. Varför har jag så svårt att vara glad för deras skull?, det känns jobbigt att ha ett sjunkande hjärta vid sådanna tillfällen. Att dölja sina tårar bakom en mask av lycka, allt för att visa att jag facktist är glad för dom. Jag önskar dom alltid all lycka i världen, och de har de säkert.
Vart tog mitt liv vägen
vart försvann vägen
vart tog du vägen mitt hjärtas lycka
vart försvann du mitt lyckliga slut
 
Jag menar inte att vara oförskämd
jag menar inte att vara dum
jag är bara rädd att bli bortglömd
eller försvinner en stund
 
Mina tårar rinner utan anledning
och mitt hjärta känns tungt
när ska denna plåga sluta
så jag äntligen kan få det lugnt
 
Vart tog du vägen min kärlek
vart är du nu?
vart försvann du med lyckan
det känns inte som du bara varit försvunnen en stund
 
En annan tid en annan dag
kanske då får jag ett efterlängtat svar
 
Hejdå bloggen

Kommentarer (0)

Jack frost?

Publicerad 2012-12-01 01:49:25 i Allmänt

Jag kände en kall och mycket öm kyss emot min kind, lika snabbt försvann den. Kvar stod jag i ett regn av frusna kristaller, medans den bitande kylan borrade sig in i huden. Jag hade hoppats att snön hade stannat, men de sköra iskristallerna hinner knappt landa innan de försvinner. När jag går den ensamma stigen genom det frusna regnet, så hör jag dom viska någoting om vintern. Trotts att tecken finns på det överallt, så gör de små iskristallerna hoppet mindre. Nere vid centrum ser jag en man som säljer julgranar, folk med mössor, vantar och varma kläder. Varför får jag inte några julkänslor?, är det för att jag vet att det inte kommer förrän jag försvinner upp till i landet till min mor. Här hemma är det tyst och lugnt, men samtidigt fruktansvärt ensamt. Inga katter att kela med, ingen mor att prata med. Ingen att skratta o tjoa med, bara den dova ekot av festen helgen innan. Ensamma rop i natten, små tassanden upp för att hämta vatten. trots att ensamheten inte är min starka sida, så känner jag återigen kylan bita. jag ser ut från fönstret och hoppas att få se, Jack frost med all snö som han lovat mig.
Hejdå bloggen
Kommentarer (0)

Om

Min profilbild

Angie

Är en tjej på 21 år än så länge som skriver om känsliga delar av livet och ibland inte alls känsliga saker för mig

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela