Ett osagt avtal
Det sägs att det tar mycket kraft att älska ngon, mycket kraft att våga lita på någon. Den största kraften är att säga förlåt, eller inse och erkänna att man har fel. Jag kanske har dragit linjen för långt denna gången, och kände det ända in i benmärgen. Jag gjorde det igen, jag la mig i en annans grejer igen. Med en låg suck funderade jag mycket länge på detta, och kom fram till att ingen av dera skulle må bra av att vänta på en lösning. Jag skrev ett litet medelande som jag inte ångrar, och som jag facktist önskar att jag ionte behövt skriva. Med ett par tryck så var det redan iväg, och då insg jag att jag saknade denna personen mycket mer. Nog för att han sårat en vän eller två till mig, men samtidigt sårade han aldrig mig. Jag är ledsen för deras skull men det är inte jag som ska säga a eller o, utan jag tog upp vänskapen igen för att det behövdess. För allt för mnga gånger lägger jag mig i andras grejer, sådan har jag alltid varit. Men en vis person som står mig nära sa en gång, jag gillar inte det du gjort men jag slutar inte älska dig för det. Dom orden är en av de visaste jag någonsin hört, just för att de matchar sitvationen en del. Jag älskar denna personen som min kompis, och han är värd guld i vissa ögon och brons i andras.
Men viktigast av allt, så blev vi vänner igen. Även om det ahn gjort inte var okej, så pratade vi ut och gjorde det okej ialafall mellan oss. Vad som händer senare är upp till ödet själv, men jag tror att med lite tid och med lite hopp löser sig det mesta.
