Åskan som väckte en drömmare
Att vakna upp i ett mörker, handen var knappt synlig och inte heller rummet. Det var en sådan stund man trodde solen faktiskt gömde sig bakom mina persienner. Men om solen funnits där hade den lyst igenom allt, men nu fanns det bara mörker. En sekund så blev jag rädd och ensam, när en blixt från denna mörka himmel visade mig något helt annat. Ett mullrande ljud utanför fick mig och bli lugn igen, ett högt dån av fallande regn fick mig att lägga ner huvudet på min huvudkudde igen. Det var något med det mullret som fick mig att bli lugn, något med det dånade regnet som fick mina tankar och allt annat att bara lägga sig och lämna mig ifred för en liten stund.