Drömmande
Hade jag själv varit den som hade kontrollen, hade jag väll gjort så mycket mer för att hitta lyckan. Men allt detta letande tar lite knäcken på mig, speciellt de killar som man vet inte kommer funka. När de börjar skriva med dig om saker som är redigt opassande, eller när de bara är dom antar jag så åker musten ur mig. Klart var inte kräsen nu, men jag måste ialafall lite för jag kan inte bygga ett förhållande om jag inte har en pusselbit. Det är som jenga tornet, man kan bygga men tar man bort en del som håller tornet så faller allt isär. Jag måste känna attration till personen, och alla dessa dejtingsidor känns inte ens viktigt för mig längre. Vart ska jag där och göra när jag bara finner 30 plussare, som är ute efter en ung tjej och leva loppan med. Man äcklas av tanken, och tanken på att det finns minns 50 stycken som har fru/sambo/förhållande med en annan skrämmer mig. Ensamheten skrämmer mig inte lika illa nu, men det skär väll fortfarande lite i huden och lämnar lite skrapsår på mig.
Allt jag behöver i mitt liv är en gnutta lugn
Ett stort mått förstånd
En tredjedels intresse
En liten sked av svar
En liten del av glädjen man söker var dag
Men som sagt det vorre livet på ett fat
Hejdå bloggen <3
Ett stort mått förstånd
En tredjedels intresse
En liten sked av svar
En liten del av glädjen man söker var dag
Men som sagt det vorre livet på ett fat
Hejdå bloggen <3