Många ord
Jag har ofta svårt att finna ro i den här världen, det kan vara mina kärleksproblem, mina tankar som ständigt ligger o gnager och det vanligaste pengar problem. Men idag känns det inte så problemaktigt, idag är det mer en lugn känsla. Svårt att tro att min kropp fått lite ro, i veckan hjälpte jag trotts allt en kompis att skriva ett kärleksbrev. Jag hoppas innerligt att allt går bra för henne, att bli nekad en stor kärlek är hårt. Förutom mitt ex har jag frågat chans på en annan i min närhet, han sa att han inte var redo och jag accepterade det. Det smärtar när man får ett nej, men att förlora honom som vän skulle smärta mig mer. Det är alltid svårt det här med kärlek, även om den ibland gör ont är det bara bra. Blir man för bortskämd kanske det gör ondare än någonsin, dessutom kanske man inte hittar rätt endå.
Det viktigaste för mig är att le då och då, inte för att det hjälper min sitvation utan för att de hjälper andras. Det kanske inte löser några problem, men det kanske betyder mycket för personen som kanske betyder mycket för dig. Att le efter svåra sitvationer är viktigt, gråta eller vara ledsen är inte förbjudet men att gräva ner sig hjälper ingen heller. Många av mina vänner uppvisar just den styrkan, att kunna le hur förjävligt livet än är. Mitt liv må ha varit förjävligt ibland, och må ha varit ett rent helvete. Även om lite av mitt leende har suddats bort, så försöker jag endå le för att alla andra ochså har haft det svårt. Ibland måste man inse att livet e orättvist, och ibland måste man svälja just det och le emot det. Visst inte alltid enkelt att göra det, men är defenetivt roligare än att gräva en grop i marken. Så jag uppmanar läsare med kraft, Le emot alla! Emot din partner, emot dina vänner men speciellt emot dina fiender. För inget retar upp någon mer, än ett stort leende på läpparna.
Hejdå bloggen