Tre ord
Tre ord hade lätt kunnat ändra min atityd om dig, tre ord hade kunnat få mig på fall. Tre ord som saknas av mina öron, tre ord som jag aldrig lär viska igen. Varför tror folk egentligen att man är trött på allt, nog för att man har mycket och leva för men ingen som tar emot dig i fallet. Lite trött på mitt endlösa hopp, visst jag ska inte klaga. Alla runt omkring mig gör så mycket, endå gnäller jag endlöst. Känns nästan lite patetiskt och se på sig själv, allt jag kan se är en av dom där desperate tjejerna dom inte är ute efter mer än uppmärksamhet. Ni vet dom som har 20 killar svävande runt sig, men söker endå mer och mer. Fast i mitt fall har jag över 20 folk som svävar runt mig, och jag söker endå mer.
Hur vill jag bli sedd, jag vill bli sedd som en energirik tjej med mycket glädje. Om jag ska lyfta fram det snällaste jag kan om mitt utseende, skulle jag säga att jag ser ut som en miniflodhäst som kämpar sig ner mot målet att bli en minigris. En tjej som aldrig söker sig till smink, för att hon tycker att hon inte ska gömma sig bakom det. Hon försöker hålla sig till sitt bästa humör, och kämpar för att inte ramla ner igen. Hon söker inget stöd från någon egentligen, mest för att hon är rädd att tynga ner denne med sina problem. Hon är rädd att förlora dom som står henne närmast, men ibland gör hon fel och då går allt snett då blir hon ännu mer rädd. Hennes drömande kan gå för långt, bortom männskliga gränser och drömmars gränser. Hon saknar bara det alla runt omkring henne har, hon är bara rädd att vänta för länge så hon inte ser vad som är framför henne. Hon försöker säga till alla att hon älskar dom, men ibland kommer inte de orden ut och de försvinner i glömskan. Hon försöker visa det så ofta hon kan, men ibland är det för ensamt för att någon skulle kunna se det.
Allt hon hoppas är att hon kommer lyckass, och en dag vara allt hon kan vara.'
Hejdå bloggen
