Att ta sig upp för en vägg
Även om det är en lättnad att inte gå under, så känns det endå lite tungt i bröstet. Hur säger man till någon att man vill ha förändring, utan att göra personen ledsen eller arg. Jag älskar två personer lika mycket, men dessa två driver mig ochså till vanvett. De kanske inte ser det själva, de kanske skulle behöva höra hårdare ord. Är jag bara rädd för konflikten, eller är jag rädd att glömmas bort. Ni säger att ni vill, men endå händer inget. Den ena lägger ansvaret på den andra, medans den andra tror att den ena har det ansvaret. Hur säger jag att jag är trött på att sitta här, hur berättar jag vad jag tycker utan att såra någon djupt. Jag älskar dig endå kommer nog inte funka, mina ord kommer nog sitta lite för djupt för det. Att höra om en tid som gått är svårt, och höra att ni gled isär gör det svårare. Om mitt hjärta fick en blygsam önskan, skulle det vara att ni blev sams. La all skit ni gjort bakom er, inte bara för min skull utan för er egen. Rätade på era ryggar tog varandra i hand och sa förlåt, jag menar en förutom er tog ett steg även fast det steget aldrig behövdes. Varför lyssnar ni aldrig på mig, är det för att ni tror att jag inte förstår. Jag är rädd att berätta saker, för att ni kanske blir arga av att höra om varandra. Ibland går det bra ibland inte, ibland sårar ni mig med era ord men jag vill inte visa det. Tysnaden sprids i hjärtat, ensamheten och förvirringen söker sig in igen. Kommer jag klara av detta, kommer jag orka med detta livet ut. Jag önska att folk kunde lägga sitt gammla groll bakom sig, och sluta tjura och dömma efter vad som varit.
En tyst tanke viskas i mitt öra, det är försent för att ens försöka. Det är upp till dom nu, du har försökt och ena dom men det går inte. Jag blir som ett barn igen, rädd för att bli lämnad åt tiden. En tyst suck hörs från hjärtat, och en önskan ropas ut. Tänk innan du säger nåt, jag önska fler folk gjorde det. Jag suckar tyst för mig själv, innan jag sakta dras tillbaka av tiden. Jag sitter fast igen, flyter med tiden som villken människa som helst. Allt blir mörkt, tyst och ensamt.
Hejdå bloggen
