Underligt
Underligt vad tiden kan åstakomma, så många förlorade vänner som försvann någonstans mellan glömskan och mörkret. Jag slog upp min Email bara för att se om något nytt hade kommit in, jag skickade iväg en story som jag ville att en mycket talangfull person på youtube skulle läsa. Dock inget svar än så jag kollade resten av skräpmailen, tillslut hamnade jag på skickat. Jag bläddrade lugnt mellan sidorna där jag hittade gammla bilder, till och med första kontakten med pappa efter vi hade blivit osams. Jag såg mail som jag skickat till lärarna på hvifeldska, gammla medelande till folk som hade varit med på bc manga. Gamlla vänner man skrev om att mötas med, så som lisebergs möten och gammla kalas inbjudningar. Det var då livet kanske inte var så svårt och hantera, det var då man visste exact hur man ville ha livet istället för nuet som är något mer osäkert. Då var det mer att solen lös hela veckan även om regnet skymde solen ibland, idag är det inte säkert att solen lyser igenom allt regn men man slutar aldrig hoppas på det.
Åh hur tankarna fortfarande virlvlar runt dessa dagar, de som aldrig glöms men aldrig riktigt fanns heller. De man intalar sig själv att glömma, bara för att lätta stenarna från sitt ömma bröst. Man vill glömma kärleken och den ömma sidan man hade, även om den var bra att ha så hade den aldrig passat in. Tiderna forstätter i rask takt och skuggorna blir färre, villket visar alla dolda saker man trodde man slängt. En stund av förtvivlan, nästa stund som lugnet före stormen. Jag skulle inte vilja byta med ngon endå, för mitt liv är som det är det bästa jag kan få. Jag har kommit fram till en vändning för i år, och nästa år kanske ljusnar mer än vad jag vet eller ser. Se bara på sakerna jag åstakommit i år, jag nådde botten två gånger eller mer i år. Jag simmade upp till ytan igen och fick luft, även om jag blev lite bryten så är jag tillbaka igen, och ser ganska ljust emot framtiden.
Jag har lyckass nästan få ordning på min ekonomi, allt som behövs är att försäkringskassan läser och beslutar. Jag har snart fått en god man som kommer hjälpa mig frammåt, och snart så vänder väll resten ochså. Men nu ska jag dränka resten av sorgen med en sten gjord av det största som finns, glädje och skratt.
/hejdå bloggen <3
