Regn
Det dova ljudet av regn kommer till mina öron, det är något med regnet som alltid lugnat mig. Det är nu jag borde ta all anime jag har, lägga mig i sängen och spamma. Men något hindrar mig, är det själen som ylar av ensamhet igen. Jag försöker ständigt kväva ljudet med musik, eller bara stirra ut i det kalla regnet. Sakta tonar rösten bort, och det blir lugnt igen. Jag vet att den kommer tillbaka, men det försvinner ialafall tillräckligt för att leva lite. Känslorna rusar igen, gör jag fel eller rätt jag vet inte längre. Vad oroar jag mig för, förstör jag nåt som inte finns än jag vet inte. Jag har för höga drömmar igen, det är som en ballong som inte kommer ner förutom när den smäller. Jag har fallit platt en gång jag vill inte mer, men väntandet på att nåt ska hända känns olidligt. Regnet smattrar hårdare och tankarna flyger högre, allt jag väntar på är att ballongen smäller så jag kan komma ner på jorden igen. Jag går och väntar på flisorna av ballongen men jag vet inte, kanske den flyger denna gången. Äsh löjliga förhoppningar skymmer synen för mig, jag vet inte om det är sant eller falskt. I mitt eget huvud går jag över alla tankar igen och igen, alla orealistiska men det är därför de är drömmar. Jag vet inte vad som oroar mig mest, att drömmarna kommer ner någon gång eller att jag gräver min egna grav.
Jag ser skuggor i mina drömmar igen, men nu i en mycket klarare skepnad. Vad den vill vet jag inte ännu, en varning ett tecken lär jag väll aldrig veta förrän den tiden kommer. Jag oroar mig för vad det betyder, klädsen är alltid svart och grå. Det som skrämmer mig mest är den oroliga upsynen skuggan har, även om han är klarare så verkar det endå mycket som är oklart. Jag slutar ögonen och blinkar bort skuggan, försöker somna om i det mörka rummet. Mer känslor bubblar upp och huvudet bara rusar, gör jag fel eller inbillar jag mig det.
Var är önskebrunnen, vart är hoppet för en person i the gray zone. Det gråa har färgat av sig på mig, jag vill inte bli en i mängden. Men att våga är en sak jag aldrig kommer kunna, vad gör jag då?
Antingen kommer jag sjunka in i det gråa
eller så får jag färg igen
vad som än händer så måste det hända snart
Innan jag blåser förbi och aldrig kommer tillbaka
Hejdå bloggen
